Évora - En tidsresa med smak av Alentejo

Förra veckan åkte jag och min kompis Gunilla på en liten minitur till Èvora i regionen Alentejo. Gunilla behövde förnya sitt uppehållstillstånd, och det var svårt med tider på SEF i närområdet så vi bestämde oss för en tripp till denna historiska lilla stad där tider fanns.

Èvora har en plats på UNESCOs värdsarvslista tack vare den välbevarade stadskärnan som omringas av medeltida murar och flera olika monument från olika tidsåldrar.

Det skulle alltså finnas massor att se, och eftersom det dessutom finns en mängd fina vingårdar i närheten så skulle vi nog också kunna dricka gott. Perfekt för oss att dra iväg till med andra ord, bara 25 mil bort. 

Vi hade bokat rum på Èvora Olive Hotel. Det var stort och fint rum och så här års kan man fynda boende på flera ställen. Jämför hotellens egna sidor mot bokningsiterna. Ibland ingår frukost om man bokar direkt tex. Detta hotell ligger innaför murarna och har eget garage. Vi hade inte bokat frukost, men den skall vara bra enligt andra resenärer.

I mars och april kan vädret vara hur som helst här i Portugal, och vi hade det rätt kallt och lite regn. Tyvärr blev det blev det därför inte mycket av att sitta ute på café och njuta av omgivningen när vi gick med händerna i fickorna för att de var iskalla!
Tydligen skall Èvora tack vara sin position inne i landet vara en av de varmaste städerna i Portugal och drabbas ofta av värmeböljor på sommaren, men tydligen också kallt som attan andra årstider.

Bilen stod bra i garaget hela tiden. Hotellet ligger centralt och bara några minuter från det vi kan kalla centrum, Praça do Giraldo, "ben-kapellet" mm.

  

Att gå runt i stan bland små gator och gränder är mysigt och på vissa ställen är det som att gå i en sagobok. Restaureringen av gamla hus står rätt stilla, liksom i många andra städer här. Många hus ser helt övergivna ut, men du kan se dess forna glans. 

Många fantasifulla portkläppar överallt

Bodde det en prinsessa i tornet måntro?

Vi kom upp lagom tid för lunch på torsdag så innan besöket på SEF satte vi oss på en liten asiatisk restaurang Kantu som låg nära hotellet. Gunilla beställde Pad Thai och sa att det var bland de godaste Pad Thai hon ätit så det var en lyckträff. Jag åt ramen med anka och det var helt ok som en enkel lunch. 

SEF var sen snabbt avklarat, så sedan vandrade vi runt i stan och bara orienterade oss. Solen sken fortfarande, så det var bara att passa på. Vi kollade in lite lokala små fina affärer. Det är mycket produkter av kork så klart då det görs mest kork i Alentejo i hela Portugal. Portugal är världsledande i korktillverkning, det är ett spännande naturmaterial som inte bara används till vinkorkar även om det är det som man gör mest av. Kolla här eller Googla lite om kork för inspiration om vad man kan använda kork till.

En del vinproducenter har vinbarer eller butiker i stan. Vi tittade in i Ervideira's tex där man kunde få smaka viner i olika upplägg från 6€/pp. Vi bestämde oss för att gå vidare då lokalen kändes lite kylig och vi satte oss ner i Cartuxas fina Enoteca och tog lite oliver, bröd och två olika goda viner.

Man får vara beredd på att använda sina språkkunskaper i Èvora. Det är inte som i Algarve där varenda kotte svarar dig på Engelska när du försöker. Så ska man praktisera sina kunskaper i Portugisiska går det utmärkt. Jag får dessvärre svar på spanska då de märker direkt att det är det jag försöker göra portugisiska av. Bakläxa alltså!

Vi hade sett ut några restauranger som vi spanade in. Èvora har två som är omnämnda i Guide Michelin och den ena gick vi förbi och bestämde oss för att ringa och boka bord till senare vilket gick utmärkt.

Resturante Origens ligger centralt på en liten gata nära Praça do Giraldo. När vi kom dit kl 20 var vi ensamma, och de fick tyvärr inga fler gäster den kvällen. Ägaren berättade att före pandemin var det kö utanför denna lilla restaurang på helgerna, och vi hoppas innerligt att de blir så igen för det var suveränt!
Jag gillar öppet kök, då ser man om det är ordning och reda och hur de hanterar maten och det var rent, snyggt och trevligt. En avsmakningsmeny med olika viner kostade 65 € per person vilket inkluderade 5 rätter, bubbelvatten, mer vin än vi behövde samt en liten fördrink bröd, oliver etc. samt en lite aptitretare innan rätterna kom. Det var otroligt gott och vällagat, och eftersom ägaren som serverade pratade Engelska fick vi allt väl presenterat. Jag missade tyvärr att fota några av rätterna för som ni vet ger jag mig hän åt att interagera med folk och vinet hjälpte nog till ;) 

Flera av vinerna var från Ervideira som vi tidigare gått förbi, vi fick till exempel ett mousserande som vi passade mycket bra till den första rätten.

Vi sov ordentligt länge på Fredagen, och då vädret inte direkt var något som lockade gjorde det ingenting. Sedan gick vi ut och fikade och strosade runt bland stans sevärdheter och kollade in lite butiker. Trots att Evora har ca 56 000 innevånare är det inte mycket till shopping. Många tomma butikslokaler och för en stad som fått ett uppsving av turism slog så klart pandemin hårt.

När det gäller sevärdheter så finns det många siter som listar de mest kända, och är du verkligen intresserad av historia är Èvora en mycket intressant stad då den har varit bebodd i mer än 5000 år enligt vissa uppgifter jag läst. (rätta mig gärna om du vet mer) 
Tydligen var det Celterna som först bosatte sig, sen fajtades som bekant Romarna, Morerna och några andra grupperingar under lång tid tills "Gerarldo den orädde" befriade Èvora och den blev en av de viktigaste städerna i Portugal under medeltiden. Jag snabbläste lite för att ha lite koll innan vi reste, det finns mycket spännande att läsa om den här stan. För mig räckte det så här, jag hade tillräckligt för att kunna göra filmer i huvudet om hur livet kunde te sig i de olika epokerna. 

Jag gillade parken Jardim Público de Évora, särskilt speciellt då det är en massa påfåglar där som spatserar runt i närheten av den "Falska ruinen". Det ligger ett utomhus café i parken som säkert är trevligt om det är lite varmare.

Intill parken ligger kyrkan Igreja de São Francisco och ben kapellet Capela dos Ossos, och båda är mycket sevärda. Själva kyrkan kan du bara gå in i om det inte pågår en mässa och kapellet ligger intill och det är dels kapellet och andra utställningar för 5€ i entré. 

Själva benkapellet är otroligt imponerande med sina ca 5000 skelett inmurade i väggar, tack och pelare.

Skeletten kommer från olika gravar runtomkring och byggdes av Franciskanermunkar för att påminna oss om livets förgänglighet och skörhet. Ovanför ingången står det, fritt översatt "Vi ben här väntar på era". En del har sagt att de tycker kapellet är lite otäckt, jag tyckte mer det var ett fascinerande byggnadsverk, otroligt detaljerat och omsorgsfullt.

Kyrkan är också mycket vacker. Ta gärna en tur runt i den, missa inte taket som är väldigt vackert och pampigt tycker jag.

Personligen tycker jag inte om att titta på för många saker samma dag. Jag vill låta intrycken sjunka in, ta en plats i minnet och reflektera så jag brukar välja ut vad jag vill se och sedan älskar jag att bara gå omkring i nya miljöer. Titta på hus och människor, och prata så klart!

och busa så klart!

På kvällen hade vi tänkt gå till den andra restaurangen som är omnämnd i Michelinguiden, Dom Joaquim men den var fullsatt. Nu var det fredag och det var mycket mer liv och rörelse i den lilla staden.
Vi fick dock tipset att det är samma ägare rakt över gatan hos Dona Laura så vi gick dit istället och åt goda Petiscos (som tapas) som var rejäla i storlekarna så när vi beställt av vår servitris kom sedan en annan till oss och sa att det var alldeles för mycket med 5, vi borde ta bort 2! Det gjorde vi och blev proppmätta! Då Dom Joachim inte har meny på sin hemsida, tog jag en bild på den de hade på dörren om någon är nyfiken.

Vi gick sedan vidare och blev inlockade av några glada herrar utanför Restaurante D'Ibérica där det spelades musik. Det var som att kliva in i någons vardagsrum när det är fest! Otrolig stämning, alla verkade känna varandra, några dansade till den - mestadels- brasilianska musiken som en man spelade. 
Kanske inte den bästa musikaliska upplevelsen, men vad spelar det för roll när alla har roligt och sjunger med.
Han hade tydligen spelat i 4 timmar, och hade ont i sina fingrar sa han när han slutade.
Vi stannade en bra stund och fick en riktigt kul avslutning på fredagskvällen. 

Söndagen packade vi ihop våra saker och åt en jättegod frukost på ett troligen rätt nytt café, Do Largo alldeles intill där vi ätit lunch första dagen. Avocado och äggmacka och riktigt gott kaffe, det behövs efter en helkväll på stan. 

En liten extra rundvandring innan vi sen körde hem till Lagos. Trötta och belåtna.